Personskador

Människor kan skadas allvarligt, både som en följd av en krishändelse och i olyckor som kan uppstå i vardagen eller av annan anledning. Här har vi samlat information från svenska myndigheter om hur du kan hjälpa till.
Uppdaterades

Att rädda en kompis: Första hjälpen för barn

Hur du hjälper en kompis eller någon vuxen som har skadat sig eller blivit allvarligt sjuk. Här kan du läsa om hur du larmar, kollar om någon är medvetslös, hur du lägger någon i stabilt sidoläge, stoppar blödning och hjälper någon som satt i halsen.

Foto: Johnér

Att möta människor i kris

Människor reagerar på olika sätt när något svårt händer. Det gäller både i den akuta situationen och efteråt. Här samlar vi tips på vad du kan tänka på om du möter någon som varit med om något allvarligt.

Foto: Johnér

Bemöta barn som varit med om något svårt

Barn som har varit med om något svårt kan precis som vuxna fortsätta att må dåligt en tid efteråt. De behöver inte själva ha drabbas. Här finns information om hur du bemöter barn som varit med om något allvarligt.

Foto: Lars Thulin/Johnér

Benbrott och andra frakturer

Brott på skelettet, frakturer, uppstår oftast om någon ramlar eller krockar. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat, har ont och inte kan använda armen eller stödja på benet eller foten.

Foto: Houdini

Blödning

Om någon blöder kraftigt är det viktigt att du agerar snabbt. Om blodförlusten motsvarar det som ryms i en halv läskburk så kan den vara livshotande.

Foto: Thomas Henrikson/MSB.

Brännskador

En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir du svårt bränd behöver du få vård på sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på hur stor del av huden som har skadats, hur djup brännskadan är och var den sitter.

Skadechock och cirkulationssvikt

Medicinsk chock kan orsakas av till exempel stora blödningar, en svår infektion, en kraftig allergisk reaktion eller skador vid en trafikolycka. Den som hamnar i medicinsk chock måste få akutsjukvård så fort som möjligt.

Drunkning

En person som håller på att drunkna klarar oftast inte att ropa på hjälp. Om någon är nödställd i vattnet, uppmärksamma andra människor i närheten. Larma 112 eller ta hjälp att göra det.

Foto: Jens Lindström / Johnér.

Förgiftning

Förgiftningsolyckor i hemmet kan orsakas av exempelvis hushållskemikalier, läkemedel, alkohol, tobak och växter. Invänta aldrig symtom om du misstänker förgiftning. Ring genast 112 och begär Giftinformationscentralen.

Källa: Krisinformation.se

Hjärtstopp

Vid ett hjärtstopp kan hjärtat inte pumpa blod till hjärnan. Efter bara några minuter drabbas kroppens viktiga organ av syrebrist. Genom att lära dig hjärt-lungräddning kan du rädda liv.

Foto: Johnér / Jeppe Wikström.

Kemikalieskador

En del vanliga hushållsprodukter kan orsaka kemikalieskador. Ofta handlar det om stänk i ögonen eller inandning av ångor vid hushållssysslor. Men kemikalier kan också förväxlas med något drickbart. Om någon är akut förgiftad, ring 112 och begär giftinformationscentralen.

Foto: Johnér bildbyrå.

Köldskador

En köldskada kan börja med att huden blir vit och kall och att känseln försvinner. En sådan skada bör värmas upp omedelbart, men inte med något upphettat föremål.

Foto: Jeppe Wikström

Trafikolyckor

Om du är först på plats vid en trafikolycka – kör inte förbi. Du kan rädda liv.

Foto: Linda Otterstedt, Johner

Vätskebrist och uttorkning

Vid uttorkning behöver kroppen omedelbart få i sig mer vätska. Ibland krävs sjukhusvård med dropp. Tillståndet är vanligast bland små barn, äldre personer, de som har ansträngt sig hårt fysiskt när det är väldigt varmt eller vid vissa sjukdomar.

Stöd vid oro

Här finns information för dig som känner oro eller som vill veta hur du kan ta hand om din egen och andras oro och psykiska hälsa.