Höjd beredskap och krig
Höjd beredskap
Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig. Det kan ske vid till exempel krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Vid höjd beredskap ska du följa myndigheternas råd och hålla dig uppdaterad om vad som händer. Om du är krigsplacerad ska du omedelbart inställa dig för tjänstgöring.
Du får information om höjd beredskap genom radio och tv. Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och ska snabbt kunna nå ut med viktig information till allmänheten vid kriser och höjd beredskap.
Andra lagar kan användas vid höjd beredskap
Höjd beredskap ger regeringen större frihet att agera och fatta olika beslut, och andra lagar kan användas vid sidan av dem som gäller i fredstid. Till exempel kan staten ta över privat egendom som behövs för totalförsvaret. Det kan exempelvis handla om byggnader, transporter och maskiner.
Höjd beredskap innebär också att bland annat kommuner och statliga myndigheter måste anpassa sin organisation och verksamhet till särskilda krav som då gäller. Även om det råder svåra förhållanden är till exempel kommunen skyldig att hålla igång verksamhet som äldreomsorg, skola och renhållning.
Skyddsrum vid höjd beredskap och krig
I Sverige finns ungefär 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. Om skyddsrummen behöver användas i krig eller om regeringen har meddelat höjd beredskap, ska skyddsrummen kunna ställas i ordning inom två dygn.
Skyddsrummen finns i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter. Du ska omedelbart bege dig till ett skyddsrum, eller annat skyddande utrymme, om ett flyglarm skulle gå. Larmet består av korta tonstötar under en minut.
Vid allvarliga händelser används utomhuslarm
Vanligtvis förmedlas viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via radio och tv. Men vid riktigt allvarliga händelser används också utomhusvarningssystemet, även kallat Hesa Fredrik. Utomhusvarningssystemet kan användas för beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle råka i krig.
Så förbereder du dig för kris
Kriser och krig kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Till exempel kan störningar i el- och vattenförsörjningen uppstå. Händelser i omvärlden kan även ge brist på vissa livsmedel.
Ha beredskap för en vecka
Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. Planera för att kunna klara dig utan samhällets hjälp i en vecka, gärna längre om du har den möjligheten. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov.
Tips för din hemberedskap:
- Mat: Det är viktigt att ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning.
- Vatten: Rent dricksvatten är livsnödvändigt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet. Om toaletten inte fungerar kan du ta kraftiga plastpåsar och placera i toalettstolen.
- Värme: Om elen försvinner under en kall årstid kommer bostaden snabbt att bli kall. Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren och täck golvet med mattor. Tänk på brandfaran. Släck alla ljus innan ni somnar. Vädra regelbundet för att få in syre.
- Kommunikation: Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från framför allt Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och i akuta fall nå räddningstjänst, sjukvård eller polis. Vid elavbrott, eller om internet slutar fungera, kan det bli svårt att nå elektroniskt lagrad information. Skriv därför ner viktiga telefonnummer och annan viktig information på papper.
MSB:s information om hur du kan förbereda dig för kris
I MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" finns mer information om vad som kan hända när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt.
Tänk källkritiskt
Stater och organisationer använder redan idag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja. Det bästa skyddet mot falsk information och fientlig propaganda är att vara källkritisk.
Att vara källkritisk innebär att värdera den information du tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte.
Frågor du kan ställa dig:
- Är det fakta eller åsikter?
- Vad är syftet med informationen?
- Vem är avsändaren?
- Är källan trovärdig?
- Finns informationen någon annanstans?
- Är informationen ny eller gammal och varför finns den just nu?